Ekotoxikologi, biomarkörer

En biomarkör kan definieras som en biologisk respons orsakad av en exponering för eller en toxisk effekt av främmande ämnen. Biomarkörer kan användas som tidiga varningssignaler på biologiska förändringar i en organism (molekylära, cellulära, histologiska och morfologiska förändringar).

Biomarkörer används vid såväl laboratorie- som fältundersökningar. Toxicon arbetar i dagsläget med biomarkörer bl a i fiskfysiologiska undersökningar som utförs i recipienten till Södra Cell Mörrum respektive Stora Enso Nymölla. Här analyseras leverenzymet cytokrom P4501A´s (CYP1A) aktivitet och halt hos tånglake. Aktiviteten bestäms med EROD-analys och haltbestämningen sker med ELISA. Analys av halten PAH-metaboliter i galla och histopatologi på lever utförs också i undersökningarna.

I dagsläget kan Toxicon erbjuda analys av följande biomarkörer på fisk:

Biomarkör Metod Referens
EROD Fluorometri Stagg et al (1995)
CYP1A-halt Spektrofotometri (ELISA) Celander & Förlin (1991)
PAH-metaboliter Fluorometri Lin et al (1990)